julminnen...del 1
härframöver
julen gör en ju
nostalgisk
som barn
klämde å kände
å skakade man ju
på julklapparna
jag var väl en 5-6 år
ungefär
hade skakat å skakat
ett hårt paket
från farmor å farfar
till slut kom det
ett oväsen från paketet
min mamma hittade
mig i trapphuset
på väg mot sopnedkastet
med paketet
mamma : men vad gör du?
jag : faruln ta farfar om han
köpt en ångmaskin till mig...
ngt år tidigare
hade jag haft
iaf i mitt minne
en traumatisk
ångmaskinsupplevelse...
god jul!
p.s min mamma fick öppna paketet
å stänga av min leksakssymaskin...
:)!!!
;D Låter som min lillasyster. Hon satt dagarna i ände och kände, klämde och skakade allas julklappar inte bara sina egna ända fram till julafton. När hon blev lite äldre började hon tjuvkika ;-)
Men det gjorde väl aldrig du eller...?
Kram
Haha!!! Underbar historia! Själv önskade jag mig inget annat än en ångmaskin - fick jag det? Nej, nej det närmaste jag kom var väl en bilbana av syrran. Jag tog upp detta dilemma med en kollega för ett par år sedan och hon var lika bitter som jag. Vi bestämde oss för att skapa ett nätverk för frösmådda barn som önskade sig en ångmaskin men aldrig fick en. Det var ett tag sen vi hade möte men jag antar att hon terroriserar sina halvvuxna barn med "Kom nu barn så ska vi ta fram ångmaskinen" även den här julen. Intresset ligger främst hos lilla mamsen. :)
