släktträdet
fäller sakta
sina löv
ett å ett
nästan omärkligt
men ändå
så påtagligt
när man tänker efter
inser detta
aldrig mer
så till sist
hålls lövet fast
av en skör tråd
som till slut
ger upp
å lövet faller till ro
men minnena
av rasslet bland löven
kan aldrig tas ifrån oss
detta är livets gång
Kommentarer
Postat av: Elisabet
Det är tur att trädet får nya löv och växer vidare så att någon kan minnas de som ramlat av
Postat av: Elisabet
Det är tur att trädet får nya löv och växer vidare så att någon kan minnas de som ramlat av
Svar:
ulrika
Trackback