barn å barn...

 

läste nyss en kommentar

 

i förra inlägget

 

apropå att vara barn

 

 

 

kom ihåg vad min mamma

 

sa till min mormor

 

en gång

 

 

 

min mamma hade lägenhet

 

mittemot ålderdomshemmet

 

jo d hette nog så

 

på den tiden

 

 

 

mamma gick  och hälsade på mormor

 

utan mössa på vintern

 

å mormor sade:

 

men har du ingen mössa på dig?

 

förvånande nog sa min mamma :

 

jag är över 50 år och gör som jag vill

 

 

 

det kommer jag aldrig att

 

få säga till min mamma

 

inte för att jag använder

 

mössa jämt

 

 

 

utan helt enkelt för att

 

min mamma inte finns mer

 

 

Blir man ens riktigt vuxen så länge en förälder finns i livet?