efter alla dessa år

då jag gjort allt

jag kunnat

dag som natt



morron å kväll

i nödålust

helg å vardag

i uråskur



å sen blir jag

helt betydelselös

närapå



bara pliktskyldigast

ngn gång i veckan

i bästa fall



å då blir d bara

ngt halvhjärtat oftast

halvfullt å enformigt



lika bra att ge upp

även om jag inte

fick ngr stora

ovationer på den tiden

d begav sig



men jag visste ju iaf

att jag behövdes

så länge tonåringarna

bodde hemma

sign.

¨den övergivna tvättmaskinen¨