3 år har gått
just idag
är det tre år sen
vår sista resa
tillsammans gjordes
den gick från sunderbyn
till arjeplog
du var inte vaken
men jag tror
att du visste
att vi var på hemväg
talade om för dig
när vi passerade
våra vänner
sa att snart
är vi hemma
¨hemma¨ då
betydde härbärget
på sjukhemmet i arjeplog
när bårbilen körde upp
och personalen stod
utanför och väntade på oss
då kände jag
mitt i all sorg
att vi var hemma
20 minuter efter att
vi ¨landat¨där
tog du ditt
sista andetag
din resa var över
vi som blev kvar
fick påbörja vår
nya resa utan dig
den resan pågår ännu
Livet går vidare även om man just i den stunden inte tror det. Du skriver så vackert Ulrika.
tack maria
Tänker på er! Tur att livet går vidare trotts allt jobbigt.
Du skriver så jag blir så berörd!
Många kramar
Va du är duktig.Kram
Fint skrivet och fina bilder till...
Du ger andra styrka med dina vackra ord och bilder.
Kram Ullis!
Det krävs mod att resa vidare....Kliva på nya tåg utan given destination. Det modet har du!! Fina ord och vackra bilder, en stor varm kram till Dig
tack för alla fina kommentarer, det är väl så här, att utan alla goa människor runt mig så hade resan varit tyngre, kram
Så vackert du skriver. Man blir så berörd. Kram på dej
Sitter å snörvlar, så fint du skriver.... å Helena, har just läst era bloggar... Kramar till er
Tänk vad tur att Du stod på Dig så att Göran fick komma hem..Tänker på Er extra mkt idag..KRAM
Som jag har skrivit förut, Vackra bilder och alltid tänkvärda ord som alltid berör.
Varm kram till dig.
