dagens sorger

 
kylan i sig gör mig
 
lite deprimerad
 
faktiskt
 
 
att tänka på att det här
 
blir första julen
 
utan ngn av mina föräldrar
 
d känns i hjärtat
 
riktigt mkt
 
 
att då i den stunden
 
hitta en bunt med vykort
 
som min mamma skickat t mig
 
under barndomen
 
 
d gjorde ju inte
 
saknaden mindre
 
må jag säga
 
 
men allt har sin tid
 
glädje har sin tid
 
sorg har sin
 
 
take care
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0