sommaren 2009

skulle jag röja

å gå igenom mina saker

ojojoj

biljetter

kartor

m.m i all oändlighet

från resor

osv



tänkte å mindes

slet först i mitt hjärta

att kasta

men när jag väl började

var det skönt

släppa taget



jag minns ju ändå

utan kartonger

med papper å prylar

som endast betyder

nåt för mig



tänkte att den dan

jag är borta

å mina barn hittar

såna samlingar

då skulle de ruskat

på huvudet å sagt

till varann

men du, mamma var

ännu värre än vi trodde!

DET nöjet unnar

jag inte dom



men än finns det kvar

en del

men ngn gång

blir jag väl klar

med min dö-städning



tur att jag

tänker bli bortåt 90 år

ungefär

har ju ngr år kvar