när jag var ung

jobbade jag i laisvallgruvan

körde borrtraktor  bl.a

dvs en liten jordbrukstraktor

som fraktade runt

borrstänger

borrkronor

cementsäckar




takbultar

m.m till mina kära kollegor

det var då jag lärde mig

att backa med släp

blev riktigt bra på det

efter ett tag

numera rätt ringrostig



jargongen var rå

men hjärtlig

å det gällde att vara/spela cool



ibland när jag la in backen

ropade ngn kollega

backar du nu ullis?

första gången svarade jag ju jaa

trodde förstås att ngn såg mig



men sen ropade de ibland

när jag var helt ensam i ngt område

näää sa jag

jag backar INTE

fast jag gjorde det

funderade varje dag

hur i all världen de kunde veta

när jag backade



till slut frågade en kollega

nå ullis, undrar du inte

hur vi kan veta att du backar???

näää, inte ens tänkt på det

(höll fingrarna i kors)



men du vet, att det är så här

att när du lägger in backen

slår växelspaken på allmänt anrop

på kommunicken

det är därför alla vet

när du backar...

det vet alla vi som ngn gång

kört traktorn



jaha, sa jag, har inte alls

tänkt på saken...

gäller ju att va cool...